Varför finns det ingen balans i världen?
Varför ska det alltid vara för lite eller för mycket?
Jag fastnade framför tv:en härom kvällen. (vilket i för sig inte är helt ovanligt. Varför står tv:en alldeles innan mitt sovrum? Det är ju stört omöjligt att bara knalla förbi.) Programmet i fråga var Outsiders på 5:an. Denna gång handlade det om människors relationer till sina husdjur. Eftersom kanal 5 är en underhållningskanal är det så klart fokuserat på extremisterna inom området. Dem som inte låter sina djur vara djur. En man i Asien hade en 1.5 meters krokodil hemma som han bar omkring på som en jättebebis. Och ett par hade tre hundar vars garderob var större än vad jag och syrran har ihop. De var fullkomligt överösta med lyxprylar från jordens alla hörn.
Det fick mig att tänka på alla hästägare som jag träffat genom åren. Så fort man går in i ett stall möts man av dessa skyltar.
”Om det är halt och kallare än minus 10 ute vill inte Brutus gå ut i hagen.”
Ärligt talat, kan man inte vara lite sanningsenlig och skriva något i stil med;
”om det finns minsta möjlighet att lilla Brutus ponken kan halka på väg ut till sin grusade fyrkant á 4 kvadratmeter, är det bäst om han inte går ut alls.” Han skulle ju kunna stuka sig eller skrapa upp ett litet sår. Ve och fasa! Och så vill lilla Brutus gärna ha 4 kilo havre om dagen. Men han klarar sig på 2 kilo hö som måste läggas i hönätet så han inte trampar på det. Och om det blir kallar än 15 plusgrader vill han ha täcke på sig så han inte fryser. Nej, för all del låt inte häststackarn vara häst.
I vår iver att ge djur den värld vi lever i glömmer vi bort att se det ur deras synvinkel.
Djuren ligger fortfarande närmare naturen än vad vi gör. Vi har skapat en natur som passar oss bättre (eller gör den verkligen det?). När vi drar in våra husdjur i den världen vad tänker vi då? Att vi gör dem en tjänst? Menar vi då att djuren inte förstår sitt eget bästa? För om de gjorde det skulle dem väl själva bygga ett hus med trasmattor och öppna spisar? Eller är det helt enkelt så att vår värld inte passar dem, egentligen?
Nu menar jag inte att vi ska lämna våra djur vind för våg. Med djur följer ett visst ansvar. Tamdjur ska inte hindras från att leva ett för dem normalt och naturligt liv. Om de inte får leva ut sina behov blir de olyckliga, eller i våra ögon tråkiga, sjuka och elaka.
Så ta en funderare nu. Är dina djur lyckliga?
Sign out
Elin
+ Den underbart snälla busschaufför som räddade min kväll igår.
– Alla ni som med gott samvete har era kaniner i lådor stora som sex A4-papper. Läs en faktabok om kaniner och tänk efter om din kanin verkligen vill leva så.
Varför ska det alltid vara för lite eller för mycket?
Jag fastnade framför tv:en härom kvällen. (vilket i för sig inte är helt ovanligt. Varför står tv:en alldeles innan mitt sovrum? Det är ju stört omöjligt att bara knalla förbi.) Programmet i fråga var Outsiders på 5:an. Denna gång handlade det om människors relationer till sina husdjur. Eftersom kanal 5 är en underhållningskanal är det så klart fokuserat på extremisterna inom området. Dem som inte låter sina djur vara djur. En man i Asien hade en 1.5 meters krokodil hemma som han bar omkring på som en jättebebis. Och ett par hade tre hundar vars garderob var större än vad jag och syrran har ihop. De var fullkomligt överösta med lyxprylar från jordens alla hörn.
Det fick mig att tänka på alla hästägare som jag träffat genom åren. Så fort man går in i ett stall möts man av dessa skyltar.
”Om det är halt och kallare än minus 10 ute vill inte Brutus gå ut i hagen.”
Ärligt talat, kan man inte vara lite sanningsenlig och skriva något i stil med;
”om det finns minsta möjlighet att lilla Brutus ponken kan halka på väg ut till sin grusade fyrkant á 4 kvadratmeter, är det bäst om han inte går ut alls.” Han skulle ju kunna stuka sig eller skrapa upp ett litet sår. Ve och fasa! Och så vill lilla Brutus gärna ha 4 kilo havre om dagen. Men han klarar sig på 2 kilo hö som måste läggas i hönätet så han inte trampar på det. Och om det blir kallar än 15 plusgrader vill han ha täcke på sig så han inte fryser. Nej, för all del låt inte häststackarn vara häst.
I vår iver att ge djur den värld vi lever i glömmer vi bort att se det ur deras synvinkel.
Djuren ligger fortfarande närmare naturen än vad vi gör. Vi har skapat en natur som passar oss bättre (eller gör den verkligen det?). När vi drar in våra husdjur i den världen vad tänker vi då? Att vi gör dem en tjänst? Menar vi då att djuren inte förstår sitt eget bästa? För om de gjorde det skulle dem väl själva bygga ett hus med trasmattor och öppna spisar? Eller är det helt enkelt så att vår värld inte passar dem, egentligen?
Nu menar jag inte att vi ska lämna våra djur vind för våg. Med djur följer ett visst ansvar. Tamdjur ska inte hindras från att leva ett för dem normalt och naturligt liv. Om de inte får leva ut sina behov blir de olyckliga, eller i våra ögon tråkiga, sjuka och elaka.
Så ta en funderare nu. Är dina djur lyckliga?
Sign out
Elin
+ Den underbart snälla busschaufför som räddade min kväll igår.
– Alla ni som med gott samvete har era kaniner i lådor stora som sex A4-papper. Läs en faktabok om kaniner och tänk efter om din kanin verkligen vill leva så.
